En introduktion som passar konsumenter så väl som företagare av Chriss

***2006 Har jag läst som inköpare på på Sundbybergs Yrkeshögskola. De flesta av mina studiekamrater då var yngre tidigare designstuderande som i slutänden ville bli fashiondesigners. Imponerande tyckte jag. Mitt mål var att få en certifierad samlingskompetens över mina tidigare kunskaper och få en tydligare bild själv.
**Här presenterar jag Certifiering ISO 9001:2008 - Ett verktyg som hade tillkommit EFTER mina studier. Kommunala organ önskar att blivande inköpare under deras befattning har denna kunskap. Själv anser jag att lathundar från SiS skulle delas ut med checklista utan att föråldra tidigare inköpares ubildning.
Som vanligt när det gäller dessa "ljushuvuden" som utvecklar regler och lagar så saknas ISO 9001:s baksida. Vad gör man när avtalet som ändå gjorts, behöver brytas? Här presenterar jag (båda texterna har anpassats av mig till en aktuell version) 1. ISO 9001 och 2. KTH:s 2006 Avtalsdeklination:

Lathund/Checklista till konsumenter och företagare - Byggmästarföreningen bjuder på en lathund!

ISO 9001:2000 – Vad betyder det för inköpare?

InledningI din roll som medverkande i inköpsprocessen och kanske med ansvar förbeslut om inköp kan du ha träffat på eller använt varor och tjänster sommarknadsförs med referens till ISO 9001:20001 eller, enklare uttryckt, "ISO9000".
Vad betyder det? Till vilken nytta kan det vara för dig? Hur kan duvara säker på att dina leverantörer förstår vilka förväntningar du har pådem och att de har förmågan att förse dig med en produkt som uppfyllerställda krav?

Denna information ger några svar på dessa frågoroch informerar dig om hur du själv kan medverka till att säkerställa att du drar största nyttan av ISO 9001:2000.Vad är ISO 9001:2000?ISO 9001:2000 är en internationell standard som ställer krav på en organisations kvalitetsledningssystem.

Den ingår i en familj avstandarder utgivna av International Organization for Standardization ( ISO )som ofta i sin helhet omnämns som "ISO 9000-serien". Till följd av dettakan du ibland höra dina leverantörer uppge att de är "ISO 9000-certifierade" eller har ett kvalitetsledningssystem enligt ISO 9000. Detta betyder i allmänhet att de menar att de har ett kvalitetsledningssystem som uppfyller kraven i ISO 9001:2000, den enda standarden i ISO 9000-familjen som kan användas för bedömning av överensstämmelse. Men det är viktigt att man förstår att ISO är det organ som tar fram och publicerarstandarden – ISO "certifierar" inte organisationer, vilket kommer att förklaras senare i denna vägledning.

1 ISO 9001:2000 är den internationella beteckningen på den standard som i Sverige gesut under beteckningen SS-EN ISO 9001. I denna broschyr används genomgående deninternationella beteckningen.ISO/TC 176 N 840SVSyftet med ISO 9001:2000 är att tillhandahålla en uppsättning krav som,om de är uppfyllda på ett effektivt sätt, kan ge dig tilltro till att din leverantörstadigvarande kan leverera varor och tjänster som

• uppfyller dina behov och förväntningar samt

• uppfyller tillämpliga författningar.

Kraven täcker ett brett urval av ämnesområden och innefattar utfästelsermed avseende på kvalitet som gjorts av din leverantörs högsta ledning,leverantörens kundfokus, tillgång till tillräckliga resurser, kompetens hosmedarbetarna, processledning (för produktion, leverans av tjänster ochtillhörande administrativa och stödjande processer), kvalitetsplanering,produktkonstruktion, genomgång av inkommande beställningar, inköp,övervakning och mätning av processer och produkter, kalibrering avmätutrustning, processer för att avgöra kundklagomål,korrigerande/förebyggande åtgärder samt ett krav på att genomföraständiga förbättringar av kvalitetsledningssystemet.

Sist men inte minst, ett av kraven är att din leverantör ska övervaka kunders uppfattning omkvaliteten på de varor och tjänster som leverantören tillhandahåller.ISO 9001:2000 specificerar inte krav på de varor och tjänster som duköper. Detta är upp till dig att definiera genom att klargöra dina egna behovoch förväntningar ifråga om produkten. Du kan till exempel referera tillproduktspecifikationer, ritningar, nationell eller internationellproduktstandard, leverantörskataloger eller andra dokument alltefter vadsom är tillämpligt.
Vad innebär "Överensstämmelse med ISO9001:2000”?Detta innebär att din leverantör har infört ett systematiskt angreppssätt närdet gäller kvalitetsledning och leder sin verksamhet med avsikt attsäkerställa att dina behov blir klart uppfattade, överenskomna ochuppfyllda. En uppgift om överensstämmelse med ISO 9001:2000 bör dock inte betraktas som något som ersätter en försäkran eller uppgift om att enprodukt överensstämmer med ställda krav.

Hur blir tillämpningen av ISO 9001:2000 för dig som inköpare?

Utan tvekan har du en viktig roll att spela när du specificerar för dinleverantör vad du faktiskt vill ha. Antagligen behöver du involvera andradelar av din organisation (de faktiska användarna) i denna process. Om duinte gör det, kan du komma att upptäcka att du tar emot en produkt som visserligen uppfyller alla specificerade krav och tillämpliga föreskrifter, mensom är totalt olämplig för den avsedda användningen. Därför bör du förstav allt koncentrera dig på att specificera dina behov med hänsyn tillproduktens avsedda användning.
Avsnitt 7.4 av ISO 9001:2000 ställer upp en del krav för inköpsprocessensom är tillämpliga för dig. Även om du inte har ett formelltkvalitetsledningssystem, kommer du att märka att det är nyttigt attkonsultera åtminstone denna del av standarden.

Avsnitt 7.4 av ISO9001:2000 tar upp följande ämnen:

• krav på inköpsprocessen, inklusive det sätt på vilket du väljer,bedömer och gör förnyad bedömning av dina leverantörer,

• krav beträffande den inköpsinformation som du bör överlämna tilldina leverantörer för att de tydligt ska förstå dina behov,

• de sätt på vilka du bör verifiera de produkter som du har köpt för attsäkerställa att dina krav blir uppfyllda.Observera att varje gång ISO 9001:2000 nämner "produkter", innefattardet också icke-materiella produkter såsom tjänster eller programvara.

Det är upp till dig att tänka på vilken betydelse de varor eller tjänster harsom du köper och hur de påverkar din egen organisation. Du behöver hadetta i minne när du specificerar dina krav på produkterna, väljer dinaleverantörer och bestämmer på vilket vis du ska skaffa tillräcklig tilltro tilldem. Du kan behöva ta följande i beaktande:

• Vilken är den specifika produkt (vara eller tjänst) som du köper?

• Vilken inverkan har denna produkt på din egen organisation? Vilka är riskerna för din organisation om det uppstår problem med dennaprodukt?

• Hur kan du vara säker på att den produkt som du mottar verkligenkommer att uppfylla dina krav?

• Vad känner du till om renommé och tidigare prestationer hosdin leverantör?

• På vilket vis ska du skaffa tillräcklig tilltro till din leverantörsförmåga att stadigvarande förse dig med en produkt somuppfyller ställda krav?

• Om du kommer fram till att överensstämmelse med ISO9001:2000 är viktig (baserat på din bedömning av de riskersom hör ihop med de varor och tjänster som du köper), hur kandu vara säker på att din leverantör har ettkvalitetsledningssystem som uppfyller kraven i ISO9001:2000?

• Täcks varorna och tjänsterna som du efterfrågar av dinleverantörs kvalitetsledningssystem? (Du kan behöva be omen kopia av din leverantörs gällande certifikat eller intyg omöverensstämmelse för att få reda på detta!)På vilka sätt kan du få tilltro till att din leverantöruppfyller ISO 9001:2000?Det finns olika sätt på vilka din leverantör kan hävda att det egnakvalitetsledningssystemet uppfyller kraven i ISO 9001:2000. Dessainnefattar:

• Leverantörens intyg om överensstämmelse: Ett intyg från dinleverantör med försäkran att det egna kvalitetsledningssystemetuppfyller kraven i ISO 9001:2000, vanligtvis bestyrkt genom legaltbindande underskrifter. Detta intyg kan baseras på din leverantörssystem för intern revision eller på andraparts- eller tredjepartsrevisioner.

• Andrapartsbedömning: Din leverantör har bedömts direkt av sinkund (till exempel av dig eller av en annan kund vars renommé durespekterar) för att kontrollera om leverantörenskvalitetsledningssystem uppfyller kraven i ISO 9001:2000 och dinaegna krav – vilket ibland tillämpas vid förhandlingar om “businessto-business”-kontrakt.

• Tredjepartsbedömning (Ofta benämnt certifiering ellerregistrering): Din leverantör anlitar en opartisk tredje part (ettcertifieringsorgan eller “registreringsorgan”) för att genomföraen bedömning för verifiering av överensstämmelse med kraven iISO 9001:2000. Denna tredje part utfärdar sedan ett certifikat åt dinleverantör, som beskriver omfattningen av kvalitetsledningssystemetoch bekräftar att det överensstämmer med ISO 9001:2000.Svensk anmärkning: I Sverige förekommer endast certifiering.

• Ytterligare tilltro kan hämtas från det faktum att en delcertifieringsorgan ("registreringsorgan") är ackrediterade avnationellt eller internationellt erkända ackrediteringsorgan, vilka verifierar certifieringsorganets oberoende och kompetens för attutföra certifieringsprocessen. Många ackrediteringsorgan harmultilaterala avtal under paraplyorganisationen IAF (InternationalAccreditation Forum) för att verka för globala ömsesidigaerkännanden med stöd av WTO:s (World Trade Organization)
principer för frihandel.

Svensk anmärkning: Swedac är den svenska myndigheten förackreditering.Figur 1 förklarar detta på ett enkelt, schematiskt sätt.IAF är en sammanslutning av ackrediteringsorgan ochandra intressenter över hela världen, som arbetartillsammans för att befrämja tilltro och överensstämmelse iackrediterings- och certifieringsprocessen med avseendepå ISO 9001.

Ackrediteringsprocessen ger ökad tilltro till attcertifieringsorganet är kompetent och har den nödvändigaintegriteten för att utfärda ett ISO 9001-cerifikat.

Ackreditering utförs vanligen av nationella eller regionala ackrediteringsorgan, och deras ackrediteringsmärkekommer att finnas med på certifikatet.Ett vanligt sätt för en leverantör att visa överensstämmelsemed ISO 9001 är med hjälp av en oberoende("tredjeparts") certifieringsprocess. Ett certifieringsorgan (ibland kallat "registreringsorgan") genomför enkvalitetsrevision hos leverantören, och om allt är i sinordning kommer det att utfärda ett intyg omöverensstämmelse.

Om du känner din leverantör väl och har förtroende förleverantören kan det räcka med att du accepterar ett "Leverantörens intyg om överensstämmelse med ISO9001" som leverantören utfärdar.

Alternativt kan du välja att själv genomföra en revision hos din leverantör eller att lita på revisioner genomförda av andra välrenommeradekunder.
Dessa kallas "andrapartsrevisioner".

Det är du som köper varor eller tjänster från din leverantör.
Du måste försäkra dig om att du förklarar för leverantörentydligt vad du vill ha. Med hänsyn till hur väl du känner din leverantör, det förtroende du har för leverantörens produkter och dessa produkters betydelse för din egenorganisation kanske det inte ens är nödvändigt för dig attleverantören alls visar överensstämmelse med ISO 9001.

Några sätt att visa överensstämmelse med ISO 9001:2000

Kan leverantörer hävda att deras varor eller tjänsteruppfyller ISO 9001:2000?
Nej. Referensen till ISO 9001:2000 anger att leverantören har ettkvalitetsledningssystem som uppfyller kraven i ISO 9001:2000. Som tidigare nämnts, bör detta ge dig tilltro till din leverantörs förmåga attleverera varor eller tjänster som uppfyller ställda krav.
ISO 9001:2000kräver att din leverantör ska övervaka graden av tillfredsställelse hos sinakunder (det inkluderar dig!) och att återföra denna information med avsiktatt förbättra effektiviteten hos sitt kvalitetsledningssystem.

Vad ska man göra om det blir fel?
För den händelse att du inte är nöjd med vissa varor eller tjänster som du mottar, bör du först av allt uppmärksamma din leverantör på detta.Vanligtvis kommer du att göra det via de normala tekniska och/ellerkommersiella kommunikationsvägar som upprättats. Din leverantör ärskyldig att utreda ditt klagomål och bör vidta lämpliga åtgärder för atteliminera eller minska riskerna för att det ska hända igen.

Men, om du är missnöjd med din leverantörs prestation som helhetbetraktad (till exempel att leverantören fortsätter att leverera produkterInternational AccreditationForum ( IAF )AckrediteringsorganCertifieringsorgan/ Registreringsorgan“Organisationen”(Din leverantör)“Kunden”(Du!)som inte uppfyller kraven, inte behandlar dina klagomål eller inte vidtarlämpliga korrigerande åtgärder), då är detta ett tecken på brister ileverantörens kvalitetsledningssystem. Beroende av vilka svar du får,bör du vara medveten om att du kan trappa upp ditt klagomål på följandevis:

• Om din leverantör har ett kvalitetsledningssystem som uppfyllerkraven enligt ISO 9001:2000, krävs det att leverantören har utnämnten person ("ledningens representant") som ska ha ansvar ochbefogenhet att säkerställa att systemet fungerar på rätt sätt. Du börta reda på vem denna person är och göra en formell reklamation.

• Om du fortfarande inte är nöjd med svaret från din leverantör ochleverantören är certifierad av ett oberoende (tredjeparts)certifieringsorgan ("registreringsorgan"), bör du uppmärksammacertifieringsorganet på det. Du kan få reda på certifieringsorganetsnamn genom att titta på din leverantörs certifikat.Certifieringsorganet kommer att undersöka problemen under sinauppföljande revisioner av din leverantörs kvalitetsledningssystemeller så kan det, i kritiska fall, bestämma sig för att genomföra enextra, särskild undersökning.

• Om du inte får ett tillfredsställande svar från certifieringsorganet ochdetta är ackrediterat (se Figur 1), bör du klaga hos det berördaackrediteringsorganet. Uppgifter om sådan ackreditering framgår avdin leverantörs ISO 9001:2000-certifikat. Om du har svårt att få tag idenna information, kan du använda dig av listan överackrediteringsorgan som är medlemmar i International Accreditation Forum på IAF:s webbplats (www.iaf.nu).

• Om du känner att du inte har fått ett tillfredsställande svar frånackrediteringsorganet och detta är medlem i InternationalAccreditation Forum (se Figur 1), kan du klaga hos IAF(www.iaf.nu).

Kom ihåg att ingen av de ovannämnda åtgärderna kommer att påverka dina legala rättigheter som köpare, och det kan vara helt i sin ordning attvidta legala åtgärder mot din leverantör istället för, eller parallellt med, att ovanstående kanaler utnyttjas. Det sätt på vilket du gör detta kan varierafrån ett land till ett annat.

För att sammanfatta…..ISO 9001:2000 utgör en användbar grund för organisationer som ska kunna visa att de leder sin verksamhet på ett sådant sätt att destadigvarande producerar varor och tjänster av god kvalitet. Det finns många sätt på vilka dina leverantörer kan hävda överensstämmelse med ISO 9001:2000, och du behöver säkerställa att den metod som valts av din leverantör ger dig tillräcklig tilltro.

Om du inte är nöjd med vad din leverantör presterar, måste du ge leverantören lämplig återföring. Lärdomar från klagomål hjälperorganisationer att förbättra sina framtida prestationer – det är vad ISO9001:2000 går ut på.

Avtals ogiltighet

Olika grunder för ogiltighet:

Bristande rättshandlingsförmåga, formbrister, andra brister i avtalet (ex pactum turpe)
Bristande rättshandlingsförmåga: Psykisk störning, barn m m
Särskilt om pactum turpe
Avtals ogiltighet: Avtalslagens regler
Förklaringsmisstag och förvanskning, 32 §
Tvång, lindrigt (29) och råntvång (28)
Ocker (31)
Svek (30)
Tro och heder (33)
Om stark och svag ogiltighetsgrund
AvtL
Råntvång 28 §
Förvanskning 32 § 2 st
Rättshandling som inte utgivits 1 § 1 st, 35 § e c Förfalskning D:o + 17 § SkbrL
Falsus procurator D:o + 17 § SkbrL
(Oskälighet: eg jämkning) 36 §
Annan lag
Psykisk störning 1924 års lag
Inhabilitet (omyndig/förvaltare) 9 + 11 kap FB
Konkurs 3:1 KonkL Formfel ex 4:1 JB
Realavtal ex 1 § GåvoL
STARKA ogiltighetsgrunder
Ogiltighet ÄVEN OM GOD TRO!

Typfall:
- hot skandaliserande process, - hot avslöja komprometterande fakta - otillåtet villkorande av myndighets beslut
29 § AvtL
Lindrigt tvång
RÄTTS- STRIDIGT
… men EJ NÖDV. BROTTSLIGT
Ogiltighet. Skadestånd
Svag
Bevislättnad kausalsamband 2 st:
Ogiltighet. Skadestånd
30 § AvtL
Svek

FÖRLEDANDE
Även gm förtigande
Antagligt förledandet haft betydelse för rättshandlingen
Svag
Förmån och vederlag i uppenbart missförhållande
Ogiltighet. Skadestånd
31 § AvtL
Ocker
Svag
Trångmål
Oförstånd
Lättsinne
Beroende ställning

BEGAGNANDE
Betydande värdeskillnad
DOCK inte uteslutet att tillämpa även vid god tro
Särskilt vid benefikt handlande
32 § 1 st AvtL
Förklaringsmisstag
MISSTAG
Av rättshandlande (ej bud)
Svag
Innehåll
Vilja
Om bud: 32 § 2 st
Ogiltighet eller omtydning
Avsändaren ej skadeståndsskyldig om motpart i ond tro
SKADESTÅND?

MISSTAG
Innehåll Vilja
Jfr Motivvillfarelse: Viljefel Innehåll=Vilja
Ex: skriv-, räkne-, läsfel

INNEHÅLL FÖRÄNDRATS
32 § 2 st AvtL
Förvanskning

STARK Reklamation utan oskäligt uppehåll efter insikt
Av telegram eller bud
Ej fax, mail, telex,
Ogiltighet
Om avsändaren åberopar

SKADESTÅND?
Inte uteslutet för mottagaren
33 § AvtL
Strid mot tro & heder
Svag

OHEDERLIGT ÅBEROPA
Ej att rättshandlingen tillkommit Ond tro - om omständigheterna - vid avtalets tillkomst
Insikt om ohederlighet ej nödvändig
”Lilla generalklausulen”

Ogiltighet. Skadestånd
Ohederlighetsbedömningen. Särskild betydelse
1. Underlägsen part missförstått eller varit okunnig om villkorens betydelse
2. Lämnande av oriktig eller oförbindande uppgift om villkor
3. Handlande under stark nervpress
Skyddsnät mot klandervärt beteende
som inte är ogiltigt enligt 28-32 §§

AvtL 36 §: Stora generalklausulen
Domstolen kan jämka eller lämna utan avseende avtalsvillkor eller hela avtalet
Om avtalet är oskäligt p g a avtalets innehåll, senare inträffade förhållanden eller omständigheterna i övrigt
Innebörd: I kommersiella förhållanden och konsumentförhållanden
36 § 1 st avtalslagen
Utan avtalsvillkorsrekvisit (”open ended”): Friare bedömning (Norge och Danmark)
Jfr 3 § AVLK:
Villkor oskäligt mht pris och övr omst
Rekvisit
1. Avtalsvillkor (”nålsögat”)
2. oskäligt
a) i sig
b) in casu beroende på
i) omständigheter vid avtalets tillkomst
ii) senare inträffade förhållanden
iii) omständigheter i övrigt
10 AvtalsRoh
Jfr NJA 1989 s
614, Odelbar pension
Tillämplig på
- Avtal (36 § 1 st)
- Gåvor (benefika avtal) (NJA 1977 s 717, Porsche)
- Andra rättshandlingar än avtal (36 § 3 st)
- Offentlig föreskrift av avtalsvillkorskaraktär (NJA 1998 s 390)
Helhetsbedömning
Ohederlighet/klandervärt beteende inget krav
Stark ”ogiltighetsgrund”:
Oberoende av god tro om
omständigheter och oskälighet
Jfr dock
halvpresum-
tioner på

”Grå listan”

Rättsföljd
1. Jämkning av avtalsvillkoret
2. Lämna villkoret utan avseende
3. Jämkning av andra delar av avtalet
4. Lämna avtalet utan avseende
Om standardavtalsvillkor
1. strider mot god sed och
2. medför betydande obalans
Jfr sanktionen i 11 § AVLK:
Huvudregel
Avtalet bestående efter jämkning även i
skärpande riktning så att förpliktelse uppstår

(NJA 1989 s 346, Pälsstöld)

Skall
3. på konsumentens begäran
4. om möjligt avtalet i övrigt bestå 36 § andra stycket Särskild hänsyn konsument Kommersiella/privata förhållanden: Också annan i underlägsen ställning

Konsumenthänsyn
11 § 2 st AVLK
Senare inträffade förhållanden
ej beaktas till konsuments nackdel
om standardvillkor annars
bedöms oskäligt
NJA 1992 s 290
Franchiseavtal
”Grå listan”
tillämplig på konsument-förhållanden Pactum turpe
Avtal i strid med moral eller lag
Processrättsliga effekter och avtalsrättsliga effekter

Ex: Spelskulder, prostitutionsavtal, svart arbetskraft och beställning av mord. Abortavtal?
Viljeteoretiskt grundad: Saknas grundläggande avtalsförutsättning, då saknas också avtalsvilja
Tillämplig först vid avsaknad av:
1. Relevanta avtalsvillkor
(uttryckliga/intolkade)
2. Särskilda regler för avtalstypen
3. Övrig lag

FÖRUTSÄTTNINGSLÄRAN

Förväntningar regelmässigt parts egen risk
Mycket restriktiv tillämpning:
avtalsbundenhetens princip
09 AvtalsRoh
Förutsättningen måste vara
1. Felaktig
2. Avgörande
3. Synbar
4. Relevant
1. Förväntan Fakta
2. Väsentlig, betydande, styrande
3. Motpart borde-insikt om väsentlig förut-sättning (men ej nödv insikt om felaktighet)
4. Tillräckliga skäl övervältra risk på motpart

Krav på förutsättningen
Vid avtalsslut: oriktig Efter: bristande
Kausalitet förväntan – avtal
Klandervärt ej krav men av stor betydelse
Exkurs: Culpa in contrahendo
Culpa in contrahendo-ansvar
”Mellan-situation” – avtal ej ingåtts men avtalet närliggande situationer
Inom- eller utomobligatoriskt skadestånd?

Terminologin: Culpa, grov oaktsamhet, dolus
Den fria culpabedömningen

När föreligger culpa? Faktorer vid culpabedömningen. (Kriterierna gäller främst vid utomobligatoriska skador.)

1) Risken för skada,
2) den sannolika skadans storlek,
3) möjligheterna att förekomma skadan.
4) Skadevållarens möjlighet att inse risken för skada.
Culpa/dolus in contrahendo
Några utgångspunkter: NJA 1963 s 105, 1978 s 147 och 1990 s 745

Huvudregel:
Man får själv stå för de kostnader man nedlägger i förhoppning om att kunna ingå avtal, men:

I vissa fall av vårdslöst eller direkt illojalt beteende anses skadeståndsskyldighet kunna inträda. Dock synes domstolarna restriktiva.
Förutsättningar för culpa in contrahendo-ansvar
Skada skall ha drabbat motparten
Culpa eller dolus
Adekvat kausalitet
(Tillitens betydelse?)
Vilken beräkningsgrund?
Negativa kontraktsintresset (huvudregeln)
Positiva kontraktsintresset vid ”kvalificerad” culpa?